Knutsgillets spännande historia från urminnes tider på 1100-talet till en drastisk förändring
på 1500-talet och sedan till återinvigningen på 1900-talet.
Knutsgillenas historia börjar på 1100-talet. Då hörde Skåne, Blekinge och Halland till
Danmark – vårt gamla fosterland. Knutsgillenas äldre historia fram till 1658 var alltså dansk.
Knutsgillen är samlingsbenämning på ett antal ursprungligen medeltida danska
köpmansgillen, av vilka vissa i dag lever kvar som en typ av sällskapsordnar främst i
Sydsverige, men även i Danmark och Tyskland.

Under medeltiden spreds gillena i stora delar av Östersjöområdet även utanför det
dåvarande Danmark. Totalt fanns 50 medeltida gillen belagda, varav 30 i det nuvarande
Danmark, nio i Skåne, Halland och Blekinge och återstoden i övriga Sverige och Baltikum.
De nordligaste gillena fanns i Sigtuna och på Åland.

De äldsta Knutsgillena var ursprungligen helgade åt den danske hertigen och helgonet Knut
Lavard (död 1131), och dennes gravort Ringsted blev tidigt en centralort för de olika gillena.
Senare under medeltiden kom åtskilliga av gillena att mer förknippas med Knud Lavards mer
kände farbror, helgonkungen Knut den helige (död 1086) och centralorten flyttades till Skanör
där de olika gillenas åldermän träffades till så kallade synoder. Vid synoden 1256 samlades
arton av Knutsgillena i Skanör och man beslöt att alla gillena skulle ha samma regelverk.
Gillena fungerade dels som ekonomiska nätverk, dels som ett socialt skyddsnät där
medlemmarna exempelvis hjälpte till att sörja för avlidna bröders änkor och barn. Man hade
också en viss karaktär av lokalförsvar och tränade därför regelbundet i olika former av skytte
(så kallade papegojskjutningar).

Under reformationen förändrades situationen för de flesta av Knutsgillenas drastiskt genom
ett dekret utfärdat 1526 av Fredrik I. Enligt detta skulle Gillena upplösas med anledning av
kopplingen till helgonkult. Några av Gillena omvandlades då till sekulära skyttegillen, men
fem av Knutsgillena överlevde. Dessa var Lund, Malmö, Ystad, Flensborg och Tallin, i
flertalet fall i form av sällskapsgillen. Flensborggillet tvingades dock till ca ett halvsekels
uppehåll på 1500-talet och gillet i Tallinn (Reval) lades i träda 1920.
I modern tid har ett antal av de nedlagda Gillena, främst inom nuvarande Sverige,
återupplivats och det finns nu elva aktiva knutsgillen. De moderna Knutsgillena har en
huvudsakligen social karaktär och arrangerar i regel årliga baler och andra
sällskapsaktiviteter.